...mycket snö finns det på ett tak!

I synnerhet på min närmaste grannes tak....

D v s det fanns...

I morse låg alltihop på min tvättstugetrapp och garagegång.  Och grannen fick nästa grannes snömassor på sin garagegång.

Jag har hörnhus och slipper i alla fall dela med mig. Ja, det var bara att gå ut genom den andra dörren och sätta igång - tungt som bly var det    Så var det eländet avklarat, nu väntar jag bara på att norrsidan av mitt eget tak också skall dråsa ner på min garagegång.

Att gå på fältet är bara att glömma - finns inte en chans - man åker ner till knäna direkt! De upptrampade stigarna håller inte ett smack!

I dag har det blivit skogen, så även i går - hittade faktiskt gångbara stigar.

Den här lilla sötnosen har nu kommit hem till mina vänner.

Ber att få presentera portugisiska vattenhunden Sintra

Att det blev den här rasen beror på att det finns lite allergi hos vuxna barn och barnbarn, "portisarna" är en klart allergivänlig sort.

Lilla Sintra är väldigt trevlig, en glad och social liten dam, verkar väldigt balanserad.

I dag bad matte om en liten lektion i "koppelträning" - det fixade vi geschwindt. Med hjälp av pyttesmå bitar kokt kyckling gick lilla Sintra snart i koppel som om hon aldrig gjort annat.

I början blev det lite sitta på baken och streta emot, men när hon märkte att det inte gjorde något intryck på mig, medan däremot "gång framåt" resulterade i omedelbar utdelning av kycklingbit - så hajade hon sambandet snabbt.

Hon har också fått träffa Bitte, som sniffade över henne och muttrade lite lagom åt henne, Sintra tyckte att Bitte var en juste tant och började göra lekinviter - Bitte tittade högdraget på henne och sa "lilla vän, det där tar vi nästa gång vi ses, just nu håller jag på att sätta mig i respekt - haja!".

Vi låter Sintra träffa en tant i taget, tre på en gång blir nog lite mycket.

Om några veckor börjar hon i "skolan" på Mälarö BK.

Åkte iväg cirkus 16 45 med alla tre flickorna, två canvasburar och sittryggsäck. Destination Rikstens Hundcenter i Tullinge (tidigare Tullinge flygflottilj, nu byggs här bostäder, men många av de gamla militärbyggnaderna finns kvar), ärende - rallylydnadstävling med Stina och Bitte, Hippie var supporter.

Vi var ute i god tid, med tanke på min 0-koll på denna sida av staden - evenemanget började inte förrän 18 20 - Dimman var riktigt läbbig, man såg bara någon meter framför motorhuven. Huddingevägen är lååååång, försökte kisande se på avfarterna, men det var inte lätt...

Lyckades naturligtvis ta fel avfart och kände snart att - nä du tanten lilla, det här är fel! Vände och - kors i karamellen - där dök rätt skylt upp ur dimman!

Gick först in med burarna och ryggan. Anmälde mig.

Vi skulle tävla i en jättestor sal, bra halkfri matta på golvet. Här verkar försiggå en massa hundträning - kanonbra lokal!

Ca 30-talet ekipage var anmälda, i afton var det bara nybörjarklass. Stina gick som nr 5, Bitte som nr 21.

Vi gick banvandring - jo, men detta skall vi nog klara...

Jag gick och gick, memorerade och kollade....

Dags för Stina - det gick bra, men klantmatte lyckades varva en kon en gång för mycket   här kommer det att bli avdrag....

När Stina var klar, tog jag alla tre, gick ut och rastade dem, +1 grad ute, riktigt skönt!

Stina och Hippie fick bli "internerade " igen, Bitte fick göra lite uppvärmningsövningar i den väl tilltagna lokalen utanför tävlingssalen.

Bitte gick verkligen suveränt! Kändes kanonbra! Vi fick t o m applåder efteråt.

Resultaten räknades ut snabbt via dator, domaren skrev på alla protokoll och diplom och så var det dags för prisutdelning.

Först fick alla EG (d v s ej godkända - under 70 poäng) sina protokoll - sedan klev vi över 70-strecket (man räknar ju från 100 som är max.poäng och neråt).

Stina landade på 77 - idiotmattes hjärnsläpp kostade henne 10 poäng - men Stina har nu två godkända resultat i nybörjarklass, ett till så får vi börja i nästa klass.

Bitte - den lilla yrhättan - kom 3:a, på 93 poäng! Det här passar dig Bitte-Fnitte   , ja även din mamma - om bara matte kan skärpa sig.....

Så for vi hem i sena, mörka, dimmiga kvällen - och här är de duktiga små flickorna med sina priser och diplom. Bitte fick ju tjusig rosaflett också.

(hehe, Stina haatar verkligen att bli fotograferad - har alltid gjort)

Middag käkade jag 22.30 - var vrålhungrig! Vännerna har fått sina kex och lite extra godis...

Nu blir det ett utsläpp till och sedan går vi nog och knoppar.

Faktiskt!

Kändes väldigt milt och skönt på morgonpromenaden - småfuglarne sjunger halsen av sig och försöker förtvivlat säga "våren kommer, våren kommer"....

Men det är nog en bit kvar....

Träning på klubbens parkering och eftermiddagsfika i stugan. Birgitta och jag var de enda närvarande medlemmarna   men det hade säkert varit fler där på förmiddagen.

En stor del av appellplanerna har plogats minst 3 ggr under vintern - men det är dyyyrt!!!

Nu får det nog vara bra med det, de få kurser som är i gång redan klarar sig med parkeringen och skogen.

Bara för några dagar sedan var den inre planen som ett salsgolv - i dag duger den bara att röja runt och busa på   

Kolla vilka låånga skutt vi kan göra - säger Bobby och Nadja

Hallåååå - Hippie, var är du???

Här! 

Man undrar stillsamt - när kan det bli möjligt att sitta och fika på den här verandan....

Hörde för en stund sedan på TV-nyheterna om en man som fått bötesföreläggande för att hans bil inte stod inom markeringarna på en P-plats.

På P-platsen låg snö och is tjockt på marken, fanns inte en tillstymmelse till markeringar att se.

Mannen ringde P-bolagets kundtjänst och fick höra att "det var hans skyldighet som bilägare att se till att markeringarna syntes". Mannen (eller om det var TV kanske), ringde då företagets VD och fick ett helt annat svar,bilägaren behöver inte skotta och skrapa,  men boten skulle inte avskrivas, nädå, han fick vackert överklaga till tingsrätten - dessutom vägrade VD:n svara på hur många andra som fått samma typ av bot.

Men asså.......hur dumt.......

Kanske bäst att lägga in ishacka, blåslampa och extra stark snöskyffel i bilen......

Tänkte handla lite på hemväg från skogen.....

Vännerna och jag tog en vända över fälten och hämtade bilen, som bara genomgått en smärre operation.

En temperaturgivare har fått nojan och bytts ut - givaren kostade 240 spänn men det hela kostade 1042 spänn......

Juste timpeng här med.....

Nåja, bilen mår bra och jag är så glad att ha den tillbaka. Hemma var det bara att baxa ur buren igen, lägga tillbaka ett ...ja vad ska jag säga....ett lock som skall passas in över reservhjul etc. Vi ödslade inte kraft på det igår, det är lite pilligt att passa in - så det fick bara åka in i baksätet.

Efter lite petande och inpassande så kunde jag låsa fast locket och ååhiåååhejj baxa in buren igen. Det går faktiskt rätt bra att göra det ensam, bara man får upp den mot kofångaren.

Och så -  Grattis min fina Hippie och alla dina gulliga syskon på 3-årsdagen!!!!    

"Bara för att jag säger det, så händer väl något när som helst.....", skrev jag efter att ha kommit hem så nöjd från bilbesiktningen.

Och vad händer......

Jo, mandrom stoppade in vännerna i bilen och åkte mot klubben, tiddelipom och piddelidej.  

Birgitta och jag tänkte oss en liten promenix i skogen och så fika i klubbstugan - liten lagom övning en dag som denna.

När jag precis hade svängt av Ekerövägen och åkte den mindre vägen mot klubben - ve och fasa!

Displayen på instrumentbrädan gallskriker "FÖR HÖG MOTORVÄRME; STANNA MOTORN OMEDELBART"!!!   

Det är ju inte ett meddelande som man struntar i precis.....

Förb.......h-te........(ursäkta....)

Gick ut och kollade vattnet - hmmm, klart glykolfärgat vatten i behållaren och inte fruset.

Då fanns det ju lite att välja på - ispropp, trots ordentligt med glykol  (jag menar - 24,2...), vattenpumpen har stuckit...men då borde det vara ett missljud/slammer också...termostaten har stuckit....

Det blev ganska fort kallt i bilen......

Tur att man var ordentligt klädd och att vännerna hade fuskpälsen i buren.

Ringde Olle som var hemma med vovvarna. Bettan var i Ekerö centrum med stora Sharanen - ringde henne och hon kom givetvis farande så snart hon kunde.

Ringde min närliggande verkstad och det var bara att dra dit bilen så skulle di ta hand om den.

Jag stod ju liksom åt fel håll och den vägen är smal, turligt nog hade jag kunnat trycka upp mig så långt åt sidan att bilar kunde köra förbi och hazardlighten var på.

Tog gud i hågen, startade motorn, blundade för dispalyen, backade en liten bit och kunde vända på en infart - puhh..

Hmmm, var sätter man nu fast bogserlinan, har aldrig behövt bogsera den här snälla bilen? Jo! Där var den lelle luckan...men öglan då....

Fram med manualen...

Jo, öglan befinner sig i den lilla verktygspåsen som sitter fast på reservhjulet - som ligger underst i bagageutrymmet - under hundburen!!

Vännerna omplacerades till Bettans burar - så satt åtminstone dom i värmen  

Vi lyfte ur buren, rotade fram verktygsväskan, skruvade fast öglan, kopplade på bogserlinan.

Så var det bara att långsamt - med diverse stopp för att släppa förbi trafiken - ta sig till verkstan´.

Där kom en trygg mek. ut och körde in bilen i värmen i verkstan´.

Bettan skjutsade hem mig och vännerna och nu har jag tinat upp igen - dags att klä på sig igen och ge vovvarna den utlovade promenixen   

Det är mysigt att dela Biabädd när man varit ute i kylan

Vaknade, kollade utetemperaturen  - iiiiiik! -24,2.

Vännerna var ute i exakt 50 sek. sedan flög dom in igen.

Nu har di varit ute en liten sväng till, ca 1 1/2 minut den här gången...

Men! Det finns alltid något att vara tacksam för - det har inte kommit mer snö....ännu....

Upp 05 30 i morse. in i duschen, på med kläderna och ut och skotta bort plogsträngen (bautaformat) vid infarten.

Frukost, vännerna hade redan käkat och varit en sväng på baksidan - det måste ha kommit minst 4 dm snö sedan i går morse   Mina fina gångar syntes inte ett skvatt av. Tjejerna rapidkissade och slängde sig in igen.

Kupévärmaren hade stått på halvfart hela natten i bilen -  utetemp i morse - 16!

Tog så vännerna för en lite ordentligare rastning - försökte gå på fältet - fetglöm det!!!! Vi vände efter 20 meter - omöjligt att ta sig fram.

Gick gatan upp och tänkte gå den lilla cypressallén ner till grusvägen mot sjön - jaaahaaa, hur gör vi här nu då   Här var en snövall som gick till brösthöjd på mig....

Tja, vovvarna skuttade ju över galant och jag klättrade på, inte riktigt lika galant, men över kom jag.

Pulsa, pulsa, men inte  lika illa som på fältet, grusvägen var inte plogad, men där gick att ta sig fram. Nödig rastning utfördes och så kämpade vi oss tillbaka hem.

Ner till färjan,i en varm och skön bil, där var ett knak och ett brak av isflak runtom, men färjan knogade på till Slagsta-sidan.

Så körde jag vidare mot Viksbergs ridhus - jojomensan,nu var det tävlingsdags igen!

Ringde för säkerhets skull och kollade att vägen var farbar och att det hela inte var inställt.

Gick bra att ta sig dit, även om vägen inte var plogad - men körde man lugnt och fint så.....

13 ekipage var anmälda i klass II -  6 kom    Vi borde egentligen ha fått medalj för tapperhet i fält - eller för att vi var en samling knasbollar - stryk det som ej önskas  

Hade varit stort manfall i klass I också.

Nåja, den här gången gick det inte lika bra - kände redan för några dagar sedan att Hippie började "lossna i kanterna" lite. Inte så att hon inte vill, eller har "glömt" - nej, bara en viss distans, okoncentration.

Det hon gjorde bra, gjorde hon kanonbra, men två feta nollor blev det.

(och nu kommer bortförklaringarna   )

Domaren hade röd toppluva....

Ljuset var fel.....

Närå...

Breda vita plastband som markering runt rutan - gillades inte, måste kollas!!!

Alltså blir det träning med breda vita plastband ! Sågspån och smala band har vi varit med om - inga problem.

Apporteringen - sprang ut, stod vid apporten och funderade, jag fick ge dubbelkommando, då körde hon ner nosen och tog apporten, men fick samtidigt nosen full med sågspån - tvii, atcchii - nä, den får ligga...

Ack ja, ack ja...

Nu är det bara att invänta löpet....

Och vänta med nästa tävling.....

Så var det  hemåkning och fortsatt skottning.....

Nu har några duktiga personer (läs, hundägare) trampat upp åtminstone en stig på fältet, så vi har kunnat ta oss till (den nu plogade) grusvägen och gå en lite ordentligare promenad.

Nu blir det en lugn söndagskväll.